Min lilla son, mitt yngsta barn. Han börjar (är redan) bli stor....! De känns så konstigt, även fast det hör till (att barn växer!!!) så är de en liten separation att inse att liten blir stor! Han är verkligen ingen bebis länge (de va ett tag sedan, men ändå) han går juh till och med, helt otroligt! De får mej att känna en liten panik liknande känsla, va händer nu? Vet inte varför, men jag blir stressad över att livet bara svischar förbi en, man måste verkligen leva i nuet, njuta av livet och allt bra och gott som de bjuder på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar